Tomas Ekström

Elvis, arena para el gato y otras cosas importantes

Traducción: Roberto Mascaró

 

 

 

CURSOR

Los túneles del Metro estallan
por nuestra ciudad, hacia el país suburbano
Allí estamos, esperando

De la mano llevo a mi familia,
su mano está siempre un poco más fría
que la mía

MARKÖR

Tunnelbanetunnlar sprängs
genom vår stad, ut i förortsland
Där står vi och väntar

I handen håller jag min familj,
hennes hand är alltid lite kallare
än min

 

 

BARRERA

Las calles del verano parecen
fi lmes súper 8 de los 70
Dime un año;
yo digo 1973
cuando todo era aún posible
y Elvis todavía
era fl aco

Piensa un lugar;
un estacionamiento
en algún lugar de Tennessee,
sol quemante
en el techo de lata de los autos

Creo que olía a gasolina
y a cuero rajado, ahumado

VÄGSPÄRR

Sommargatorna liknar
Super 8-filmer från 70-talet

Säg ett årtal;
jag säger 1973
när allt fortfarande var möjligt
och Elvis fortfarande
var smal

Tänk en plats;
en parkeringsplats
någonstans i Tennessee,
stekande sol
på bilarnas plåttak

Jag tror att det doftade bensin
och sprucket, inrökt läder

 

 

FAMILIA

Esto es también un mundo:
los que guardan bolsas plásticas
como trofeos en su cocina
Los que no pueden separarse
de lo viejo

Es mi familia y
camino por la grava,
voy por sus sendas que
llevaron a casa, han acercado
el asfalto, por encima
de las cejas

FAMILJ

Detta är också en värld:
de som sparar plastpåsar
och påsklämmor
som dyrgripar i sitt kök
Som inte kan skiljas
från något gammalt

Det är min familj och
jag går på gruskorn,
går på deras vägar som de
tagit hem, dragit
asfalten närmare, upp över
ögonbrynen

 

 

NADA HA PASADO

Como si nada hubiese pasado
Después de una caída – esta vez con mayores consecuencias
Como si nada hubiese pasado
Madre, ¿dónde estás?
-En un departamento sin vida, sólo zumbando en silencio
El sueño que se desliza hasta uno allí,
en un sillón pasan los días dormitando,
mientras la nieve se deposita en la baranda del balcón
y las cubiertas del coche que han estado allí desde que él
desapareció
Como si nada hubiese pasado,
las voces se oyen aún jóvenes en cuerpos viejos

INGET HAR HÄNT

Som om inget hade hänt
Efter ett fall - denna gång med större konsekvenser
Som om inget hade hänt
Mor, var är du?
– I en lägenhet utan liv, bara tyst surrande
Sömnen som kommer smygande på en där,
i en fåtölj slumrar dagarna förbi,
medan snön lägger sig på balkongräcket
och bildäcken som stått där sedan han
försvann
Som om inget hade hänt,
röster hörs fortfarande unga i gamla kroppar

 

 

CAMBIO

Lo nuevo no son todos esos
autos de ninguna parte
o sillas azul claro en la cocina

Lo nuevo es que ningún
cambio acontece
nunca jamás

Otra vez caemos
afuera y los árboles que están
tardíos de hojas este año

¿Qué es lo que quieres?
Una fobia una sicosis un martillo
una voz que aúlla en el tacho de basura
Para Don Van Vliet

FÖRÄNDRING

Det nya är inte alla dessa
bilar från ingenstans
eller kornblå stolar i köket

Det nya är att ingen
förändring sker
aldrig någonsin

Utanför igen man faller
utanför och träden som är
så sena i år

Vad är det du vill?
En fobi en psykos en slägga,
en röst som ylar i sopnedkastet

 

 

MALMÖ II (DÍA DE TODOS LOS SANTOS)

Día de Todos los Santos en la Calle del Pecado,
pasando entre los brillos de casino
de los cementerios,
Abrigo blanco en el crepúsculo,
abrigo blanco, lentes de sol en la frente,
Lentes de sol, una noche de noviembre

Ella se acerca,
tal vez no tiene más de 22
Recorre con la vista
rebotando en parabrisas
y placas de registro
Parece una nena de papá
de Arlöv
o Bunkefl ostrand,
con largo pelo rubio
y ositos alineados en la cama
y un peludo diario
celeste con cerradura
Goma de borrar que huele
a caramelos y un abrigo blanco en la oscuridad

Nos encontramos casi en la vereda
cuando un Volvo 940 se detiene,
apaga las luces
y pregunta el precio,
justo cuando yo paso
No puedo oír lo que ella contesta,
noto que ella duda,
mira en mi dirección
Veo una silueta sorda
encogida sobre el volante,
siento el olor a cigarrillo
y a desodorante deslizarse hacia fuera,
noto que ella duda

ALLA HELGONS DAG

Allhelgonakväll på horstråket,
på väg mellan kyrkogårdarnas casinoglitter
En vit kappa i skumrasket,
en vit kappa, solglasögon i pannan

Solglasögon i pannan, en kväll i november
Hon kommer närmare, inte mer än kanske 22
Hon går långsamt med blicken studsande
mot vindrutor och registreringsskyltar
Ser ut som pappas flicka från Arlöv
eller Bunkeflostrand, med blont långt hår
och nallar uppradade på sängen och en ljusblå
luddig dagbok med lås suddgummin som luktar
godis och en vit kappa i mörkret

Vi möts nästan där på trottoaren,
när en grå Volvo 940 stannar till, släcker sina lysen
och frågar om pris, just när jag stryker förbi
Kan inte höra vad hon svarar, ser att hon tvekar,
tittar åt mitt håll
Jag ser en svart gestalt hukad bakom ratten,
känner cigarettrök och wunderbaumdoft ringla sig ut,
ser att hon tvekar

 

 

ZENITH

Esta calle
que no es de una película
pero podría
perfectamente haberlo sido
Relampaguea
alguien sale hacia el gris férreo
para comprar un diario
ya no vuelve
Esta calle
iluminada a la noche
por esferas de luz, es arrojada
entre las casas, aquí
¿Quién conduce
en medio de la noche
esta remota senda?
¿Hacia dónde
van todos
los que desaparecen?
¿Hacia casas rodantes,
hacia posadas que no existen,
Hacia un puesto de chorizos del suburbio
para ser trasladados
hacia su casa cierta,
que tan sólo los ha estado esperando?

ZENITH

Den gatan
inte från en film
fast
den kunde lika gärna varit

Det blixtrar
någon går ut i det järngråa
för att köpa en tidning
kommer aldrig tillbaks

Den gatan
upplyst på kvällen
av ljuskäglor, gatan kastas
mellan husen här
Vem kör
mitt i natten
denna ensliga rutt?

Vart tar alla
de som försvinner
vägen?

Till husvagnar,
till härbärgen som inte finns
Till en korvkiosk i ytterkanterna
för vidare transport
till sitt riktiga hem,
det som bara stått & väntat

 

 

EL FAROLERO

Ruido de tráfico, el camino es empinado
Hay una vereda, más para la vista
Los coches son angulosos y blancos
Los conductores oscuros, brutales
Sus pantalones arrollados, rojos
Sus pantorrillas blanco invierno
Vueltas al sol

En una estación de servicio
Compramos helados
El mío es rojo y tiene nombre
de pirata
Me siento como de doce años, invisible
como gorrión en junio
Y el hombre mira todo
en sus piernas y vientre

El helado se derrite en un minuto
Chorrea a rayas sobre mis dedos

LYKTTÄNDARE

Trafikbuller, vägen är brant
Det finns en trottoar, mest för syns skull
Bilarna är kantiga och vita
Förarna mörka, brutala
Hennes byxben är uppvikta, röda
Hennes vader är vintervita
Tillsolensökande

In på en bensinmack
Köper glass
Min är röd och vit och heter något
med pirat
Jag känner sig som tolv, osynlig
som en gråsparv i juni
Och männen tittar alla
på hennes ben och mage

Glassen smälter på en minut
Rinner randigt över mina fingrar

 

 

PÁJAROS YA NO MÁS AQUÍ

El bosque está callado hoy, callado
como fusión nuclear

En algún sitio debe de haber vida,
pero es muy lejos o fue hace mucho tiempo
No aquí,

en esta casa que se abandonó a sí misma
justamente como nosotros la abandonaremos,
devolviéndola a la naturaleza

Apoyo un destornillador en el techo blando
y lo hago girar, hago un orifi cio
para que entren los pájaros

Los árboles dejan caer su sombra con las hojas,
aterrizan en el techo de la terraza y
oscurecen el día

Hay algo que no veremos, algo
que esta detrás, dentro de todo
Algo que no ocurre por azar

Queda en la mesa un terrón de azúcar,
el despertador preparado por última vez:
sueño y realidad, ahora todo es lo mismo

Un barómetro sube y baja
al mismo tiempo, yo subo

en lo salino soy acerbo
Doy dos vueltas de llave
y me despido
Los helechos crujen fríamente,
como un aplauso

FÅGLAR EJ LÄNGRE HÄR

Ute i skogen är det tyst idag, tyst
som en härdsmälta

Någonstans måste det finnas liv,
men det är långt bort eller för länge sedan
inte här,

i detta hus som övergivit sig själv
precis som vi ska överge det,
lämna det tillbaks till naturen

Jag sätter en skruvmejsel i det mjuka taket
och vrider runt, gör ett hål
för att släppa in fåglarna

Träden fäller sin skugga med löven,
de landar på verandataket och
förmörkar dagen

Det är något vi inte ska se, något
som finns bakom, innanför allt
inget som händer av en slump

En sockerbit kvar på bordet,
väckarklockan uppdragen för sista gången:
dröm och verklighet, allt känns detsamma nu

En barometer stiger och faller
på samma gång, själv stiger jag

i sältan är jag sträv
Vrider runt nyckeln två gånger
och tar farväl
Ormbunkarna rasslar kallt,
som en applåd

 

 

DESPUÉS DEL RELÁMPAGO

Ella duerme sobre el lado izquierdo
Calma, silenciosa respiración me acompaña a la veranda
Las tormentas de pensamiento han pasado

Caí afuera, dentro de mí otra vez
Las sombras se mueven sobre la noche

Después del relámpago; en intrincado bosque
Una pista plantada a seguir

Pero la vasija de oro era una lata de cerveza olvidada
“Pripps blå” enjuagada con lluvia condimentada con arañas

Recuerdo: labios contra mi oreja,
una lengua sin palabras que decía: nunca me dejes sola

Duerme sobre el lado izquierdo,
un pulso sordo en el suelo hueco

EFTER ÅSKA

Hon sover på vänstra sidan
lugna, tysta andetag följer mig ut på trappen
Tankestormarna har dragit bort

Föll utanför, in i mig själv igen
Skuggorna rör sig över kvällen

Efter åska; i villande skogen
Ett spår utlagt att följa

Men krukan med guld var en kvarglömd ölburk
Pripps blå utspädd med regnvatten kryddad med spindlar

Jag minns: läppar mot mitt öra,
ett ordlöst språk som sa: lämna mig aldrig ensam

Hon sover på vänstra sidan,
en dov puls i den ihåliga marken

 

 

STRINDBERG RETUMBA

Strindberg retumba en la radio, graniza
sobre la barra que dispusimos:
el tanque de agua rebosa sobre los bordes
y así el lago
Nos sentamos muy juntos y vemos la palidez invernal
caer sobre agosto
Escuchamos abrirse los élitros de las aves de presa, picos que desgarran
la carne vencida
Sobre August cae una sombra de radio;
va a la deriva, pasa sobre los sembrados y baja hacia la tierra
Se vuelve un enorme animal que se desliza
entre piedras y raíces
Se vuelve un ojo de huracán de arena brotando, un hemisferio
de piel y dientes,
ojos que blanquean a pesar de la oscuridá

STRINDBERG BRAKAR

Strindberg brakar i radion, det haglar
över disken vi ställt ut:
vattentunnan svämmar över sina bräddar,
och sjön

Vi sitter tätt tillsammans och ser vinterns bleke
falla över augusti
hör rovfåglarnas vingspröt fällas ut, näbbar som river
i det slagna köttet

På August faller en radioskugga;
han driver bort, ut över åkrarna och ner i jorden
blir ett stort jävla djur som rinner fram
mellan stenarna och rötterna

Blir en malström av sprutande sand, ett klot
av päls och tänder,
ögon som blänker trots mörkret

 

 

CON MUCHOS FAROLES VENECIANOS

Era de noche y una maligna
neblina chorreante
BORIS PASTERNAK

Todos esos restoranes chinos que frecuento
ahora
Ahora, dice Gou Xiang, ahora te servirás
otra cerveza
Ahora, dice Linda, vamos a cerrar
Me sirvo chip de langosta y vacilo
oblicuo por la calle – todo el camino hasta casa

Otra noche, otra semana:
estoy sentado frente a una mujer:
hablamos de dejar pasar la oportunidad
de esperar hasta que sea demasiado tarde

Dejo la oportunidad pasar,
no pienso dejar que la mirada se quede en los ojos
ahora
Ahora, dice Don, ahora vamos a cerrar

MED MÅNGA KULÖRTA LYKTOR

Det var natt och ett ondskefullt
drypande duggregn
BORIS PASTERNAK

Alla dessa kinakrogar jag frekventerar
nu
Nu, säger Gutchang, nu ska du ha
en till öl
Nu, säger Linda, nu stänger vi
Jag tar ett räkchips och vinglar
tvärs över gatan – hela vägen hem

En annan kväll, en annan vecka:
jag sitter mittemot en kvinna;
vi talar om att låta tillfället passera
att vänta tills det är för sent

Jag låter tillfället passera,
tänker inte låta blicken stanna kvar i ögon
nu
Nu, säger Don, nu ska jag stänga

 

 

SOBRE UNA VISITA

El sillón de dentista, música calma que se derrama
desde las tablas del techo

La asistente tiene grandes pechos, el dentista maltrata
inclina forcejea deja que el acero muerda y “¡Pero esto se ve muy bien!

Esta es la gran tragedia de mi vida, eso de que se vea bien
cuando al fi n llego a ser atendido, cuando realmente he tomado
al toro por las astas
cuando al fi n digo que a ver, a ver, aquí hay algo que anda mal,
cuando al fi n me atienden ya no encuentran nada y luego
me voy a casa, por el camino habitual

al cruzar la calle y pasando el supermercado, sólo 100 metros
tan sólo y otra vez ya comienza a doler

OM ETT BESÖK

Tandläkarstolen, lugnande skvalmusik
rinner från takplattorna

Syster har stora bröst, tandläkaren misshandlar
böjer bänder låter stålet bita och detta ser ju bra ut!

Det är mitt livs största tragedi, detta att det ser bra ut
när jag äntligen blir undersökt när jag äntligen tagit tjuren vid hornen
när jag till sist säger att hallå hallå, här är nåt fel,
när jag äntligen blir undersökt så syns ingenting och sen
går jag hem som om ingenting hänt,

tvärs över gatan
bara och så börjar det göra ont igen

 

 

ALBÓNDIGA

Te recordaré, amigo,
como a un plato,
una albóndiga: blanda y blanca y esférica
en lo profundo de ti late la carne roja
casi como un corazón

KROPPKAKA

Jag ska minnas dig min vän
som en maträtt,
en kroppkaka - mjuk och vit och rund
långt inne i dig bultar det röda köttet
nästan som ett hjärta

 

 

SEPTIEMBRE VÍA CELÁN

Todo hacia lo lejano:
tal vez dejamos que el día fuese demasiado duro
O no sé

Pero el cielo sobre Hornstull
nunca fue en todo caso tan bello
como cuando te volviste
y las fachadas medievales cayeron
y el quiosco daba el vuelto
de más
O no sé nada

Migas de viejas galletas
sobre fría mesa de madera
Demasiado fácil de pensar
divagaciones, peces pálidos
en la noche

SEPTEMBER VIA CELAN

Allt rör sig bort:
kanske lät vi dagen bli för hård
Eller så vet jag inte

Men himlen över Hornstull
har i alla fall aldrig varit så vacker
som när du vände dig om
och medeltida husfasader föll
och Pressbyrån gav extra mycket
växel tillbaka
Eller så vet jag inte alls

Gamla kex smular
på kalt träbord
Alldeles för lätt att tänka
irrtankar, bleka fiskar
i kvällen

 

 

CRÓNICA FAMILIAR

Grabado en una caja
SHAMROCK LUNCH-CIGAR
bajo el peso de toda la parentela, una imagen de Navidad
y una de un verano y una del tío
lejanía del traje de director bancario,
bajo medidas y denuncias, números de teléfono
de sicólogos de turno y anuncios fúnebres
y certifi cados de estudios encontré un viejo
recorte de diario:
40 VIERON A UN ÁNGEL SUBIR A UN AUTOBÚS

SLÄKTKRÖNIKA

I en ask märkt
SHAMROCK LUNCH-CIGAR
under hela släktens tyngd, en bild från jul
och en från en sommar och en på morbror
fjärran från bankdirektörskostymen,
under mått och angivelser, telefonnummer
till jourhavande psykolog och dödsannonser
och skolbetyg hittade jag ett gammalt
tidningsklipp:

40 SÅG ÄNGEL TA PLATS I BUSS.

Más sobre Tomas Ekström

Más sobre el encuentro de Poesía en Malmö

Volver a biblioteca

Página principal Zapatos Rojos