JAN WOLKERS SUEÑA

Justo antes de dormirme
vi caer una sábana,
el país que se hundía profundamente
bajo la superficie del mar

En una isla está Jan Wolkers
y retuerce esculturas
de su cuerpo añoso,
forcejea y derriba
cuando las palabras cesan

Con su espalda resiste
al Mar del Norte

En tierra firme serpentean los caminos
lejos, en la niebla,
y las ovejas se hunden de continuo
en tierra pantanosa

Jan Wolkers sueña
con una mañana de hace tiempo,
y el olor a meada de miles
de hacinadas creaturas

Sueña con la mujer
que se sentó en su lavabo
y con una ginebra fría

JAN WOLKERS DRÖMMER

Just innan jag somnade
såg jag ett lakan falla,
landet som sjunker långt
under havsytan

På en ö sitter Jan Wolkers
och vränger skulpturer
ur sin åldrade kropp,
han fortsätter bända och riva
där orden sinat

Med sin rygg håller han
Nordsjön stången

På fastlandet slingrar vägarna
bort sig i dimman,
och fåren sjunker stadigt
i den sanka marken

Jan Wolkers drömmer
om en morgon för länge sedan,
om pisslukten från tusentals
trångbodda kreatur

Han drömmer om kvinnan
som satte sig i hans tvättställ
och en kall genever

Todo va hacia lo lejos:
tal vez dejamos que el día fuese demasiado duro
O no sé

Pero el cielo sobre Hornstull
nunca fue en todo caso tan bello
como cuando te volviste
y las fachadas medievales cayeron
y el quiosco daba el vuelto
de más
O no sé nada

Migas de viejas galletas
sobre fría mesa de madera
Demasiado fácil de pensar
divagaciones, peces pálidos
en la noche

SEPTEMBER VIA CELAN

Allt rör sig bort:
kanske lät vi dagen bli för hård
Eller så vet jag inte

Men himlen över Hornstull
har i alla fall aldrig varit så vacker
som när du vände dig om
och medeltida husfasader föll
och Pressbyrån gav extra mycket
växel tillbaka
Eller så vet jag inte alls

Gamla kex smular
på kalt träbord
Alldeles för lätt att tänka
irrtankar, bleka fiskar
i kvällen

EL NOMBRE DEL BOLICHE ES SQUARE SIDE

Ya no pájaros aquí
cuidan a los marinos
que se quedan en tierra

Tras sus jarros
hasta que el reloj repica:
la niebla se ha atenuado,
sobre el lago la luz

La espuma gira y queda
en fláccidos bigotes
Ávidas lenguas lamen,
se enlazan entre sí
Taimados ojos vigilan
tras sus jarros

Toda la noche han
empavesado navíos aquí:
las naves pasan sin cesar por este puerto
con su peligrosa carga

Como mi abuelo desapareció
desaparecen ellos,
ruta abajo en las sombras

Ya no pájaros aquí
a bordo
esperando comida inútilmente

KROGENS NAMN ÄR SQUARE SIDE

Fåglar ej längre här
vakar över sjömännen
som håller sig på land

Bakom sina bägare
tills klockan klämtar:
dimman har lättat,
ljuset kommer över sjön

Skummet yr och fastnar
i sladdriga mustascher
Giriga tungor slickar,
slingrar sig om varandra
Illasinnade ögon spanar
bakom sina bägare

Hela natten har de
flaggat ut fartyg här:
fartyg passerar ständigt denna hamn
med sin farliga last

Liksom min morfar försvann
försvinner de,
ner längs farleden i mörker

Fåglar ej längre här
sitter ombord,
väntar förgäves på mat